Uppsala Kommun sammanställer Bigbelly

Uppsala kommun köpte in sina första smarta sopkärl till sommaren 2013 och har idag över 400 enheter.

Uppsala har valt att investera i ett solcellsdrivet system, så kallade Bigbelly. Målet med satsningen är att förbättra miljön i kommunen genom minskade transporter och en renare närmiljö kring sopkärlen. Sedan vi införde systemet, har det synliga skräpet i Stadsträdgården och kringliggande större parker minskat med 20 procent. En bidragande faktor kan även vara själva placeringen.

De solcellsdrivna papperskorgarna behöver dagsljus för att kunna ladda vilket gör att de behöver stå relativt öppet. Något som gör dem mer lättillgängliga än de tidigare papperskorgarna som ofta stod gömda i ett buskage eller under ett stort träd

Singel- och trippelenheter, vi hade år 2017 totalt 275 enheter som placerats ut i främst välbesökta parker samt inne i centrum. Enheterna är fördelade på 155 singelenheter och 40 källsorteringsenheter, så kallade trippelenheter, där man sorterar fraktionerna plastavfall, glasavfall och övrigt avfall. Vissa kärl har även kompletteras med fristående kärl för engångsgrillar samt ”Pantrör” för aluminiumburkar och pet-flaskor.

Syfte med källsorteringen är att vi ville möjliggöra för Uppsalaborna att källsortera och avgifta kretsloppet även i det offentliga rummet. Stadsbyggnadsförvaltningen och Uppsala klimatprotokolls fokusgrupp för avfall, gjorde den samlade bedömningen att dessa fraktioner var mest lämpliga att starta med när det gällde källsortering i offentliga rummet.

Uppsala genomför årliga skräpmätningar och även plockstudier för att kunna följa upp hur systemet fungerar och om det hamnar rätt fraktion på rätt plats.

De första beräkningarna visade att det i princip skulle bli ett nollsummespel mellan kostnad och eventuella besparingar. Det har efter noggranna uppföljningar visat sig att detta är att vi ligger på förtjänstsidan med några hundra tusen per år, trots att det återstår ca två tredjedelar av systemutbyggnaden i centrala staden, se beräkning på sidan 5.

Den stora vinnaren är ändå miljön, som har fått mindre utsläpp bara genom att ca 80% mindre mängd sopsäckar har behövts och att vi har kunnat spara in ett års bränsle för en pickupp som tidigare har kört ca 1500 mil i centrummiljö. Till detta kommer avgiftningen av kretsloppet genom källsorteringen av glas och plast, se tabell på sidan 6 för minskade Co2 utsläpp.

Arbetsmiljön är även en vinnare genom att arbetet kan planeras bättre. Tunga lyft har minskat tack vare att innerkärlen byts och körs upp på en kärra med en pirra. Markskräpet i exempelvis Stadsträdgården har minskat med 20% sedan systemet infördes, detta har gett personalen minskad förslitning i pappersplockar armens muskler och leder.

Under vintern 2015/16 erbjuder leverantören ett rullkärl som de planerar att producera, detta kärl kommer att underlätta arbetet med kärlhantering. De har även tagit fram en fotpedal till komprimeringskärlet, Uppsala kommun har beställt och fått 22st levererade i slutet av januari, fotpedalen kommer att göra att användaren inte behöver använda händerna för att öppna luckan.

Dialog för i detta nu med tillverkaren om det är möjligt att byta befintliga dörrar till dörr med fotpedal, detta för att göra det ännu enklare för användaren speciellt vi källsorteringsstationerna.

Soptunnorna har en inbyggd komprimator som drivs av solcellsenergi. Med hjälp av komprimatorn kompakteras avfallet när kärlet är fullt. Det gör att soptunnan kan fyllas igen utan att behöva tömmas. Med hjälp av komprimatorn kan soptunnan svälja upp till sju gånger sin egen volym innan den behöver tömmas. Något som minskat hämtningsfrekvensen med runt 80 procent.

För att inte behöva åka och kontrollera hur mycket avfall som finns i soptunnan är alla soptunnor utrustade med en teknologi som gör det möjligt att i realtid övervaka fyllnadsgraden i soptunnorna.

– Personalen loggar in på en webbsida, via dator, platta eller mobilen och ser då statusen på samtliga Big- och Smart Bellykärl, de kan då göra upp körrutten och bestämma fordonstyp efter hur läget är. Något som ger färre transporter och minskade koldioxidutsläpp som resultat. Komprimatorn och övervakningssystemet drivs av ett batteri som laddas med hjälp av solens energi via solcellspaneler. Det inbyggda batteriet gör att allt även fungerar på regniga dagar.

Varje månad tas statistik ut från systemet för att stämma av effektiviteten när det gäller tömning vid rätt tillfälle, detta ger bra feedback till personalen.

Invånare som anställda i kommunen har välkomnat det nya sopsystemet och klagomålen har varit få till antalet. Någon har skrivit på kommunens Facebooksida att det lätt blir kladdigt på insidan av inkastluckan och en fastighetsägare har hört av sig och tyckt att sopkärlen i centrum står för glest.

När det gäller kladdet på inkastluckans insida så erbjuder leverantören en löstag- och tvättbar plastinsats för luckans insida, som lätt kan bytas ut och rengöras.

Att sopkärlen står glesare än vanligt beror på att de nya är mycket större än de gamla. Idag har vi en papperskorg på en sträcka som tidigare hade tre. Det är viktigt att låta förändringar ta sin tid, invånarna måste bli vana med systemet. Uppsala är med sina 275 enheter den tredje största användaren i Europa av produkten och i skrivande stund på plats 17 i världen.

Sopkärlen omöjliggör för skadedjur att komma åt sopor, efter insamling av sopor görs en manuell genomgång av innehållet för att få kretsloppet så avgiftat som möjligt.

Bra att tänka på vid införande av systemet

• Det blir enklare för användarna om kärlen markeras med fraktionstyper direkt när de ställs ut. Malmö kommun tog initiativ till att få igång en rekommendation, för nationell standardisering av källsorteringssymboler, när det gäller färg och form. Rekommendationen blev klar under februari 2016 och Håll Sverige Rent kommer att hålla i marknadsföringen.
• Var noga med att förankra den nya tekniken både internet och externt. Om det är möjligt så redovisa de olika typerna av ”vinster” ni kan göra tillsammans.
• Placera kärlen på en öppen plats så att de får tillräckligt med ljus, då syns kärlen dessutom mycket bättre och de blir lättare för användaren att hitta dem.
• Utrusta kärlen med folierad plast utifrån den färg eller det mönster ni önskar (se bild nedan på Uppsalas retrofoliering för historiska miljöer). Folieringen fungerar även som klotterskydd.
• Gör uppföljningar. Genom att använda de beräkningsmodeller leverantören har så ser ni snabbt nyttan med produkten. Gör även dubbelkontroller för att säkerställa leverantörens beräkningar.
  

Vartefter systemet byggs ut ökar vinsterna för miljön, kunskapen om systemet för de som sköter om sophanteringen, igenkänningseffekten för medborgarna och möjligheterna till viss källsortering i det offentliga rummet – det blir lätt att göra rätt!

Naturligvis så ger utbyggnaden även minskade kostnader.

Rapporten är framtagen i sammarbete med

• Micaela Norberg, redaktör på Svensk Byggtjänst
• Pär Blom, enhetschef Teknik & service
• Louise Lindgren, processansvarig Teknik & service
• Uppgiftsunderlag kommer även från Uppsala Klimatprotokolls fokusgrupp för avfall (2012/13)