Uppsala är Sveriges fjärde största stad och har en relativt stor andel studenter och unga invånare, vilket kan påverka både mängden skräp och engagemanget i miljöfrågor. Kommunen har satsat på olika kampanjer, bland annat samarbeten med föreningar och skräpplockaraktiviteter för att öka medvetenheten kring nedskräpning.
Målet är tydligt: Att göra Uppsala till Sveriges renaste stad.
Hur kan vi uppmuntra fler att göra rätt?
Enligt Ka Widebeck, projektledare på renhållningen i Uppsala kommun, handlar det om att göra det enkelt, attraktivt och framför allt roligt att slänga sitt skräp på rätt plats. Genom att kombinera kreativitet och praktiska insatser arbetar Uppsala kommun med att förändra hur invånarna ser på nedskräpning och hur de engageras i att hålla staden ren.
Bild: Stadsbyggnadsförvaltningen Uppsala / Rena Nyheter
Soptunnorna har blivit en del av stadsbilden och används aktivt som kommunikationsytor för att uppmuntra till rätt beteende. Foliering med färgstarka budskap, väl synliga placeringar och genomtänkt design har gjort att invånarna både ser och använder dem mer.
”En snyggt designad tunna blir en självklar del av stadsbilden och gör det lättare att välja rätt”
Det finns till och med bevis på att en synlig tunna drar till sig fler människor än en neutral eller dold. När kommunen testade att placera både en gul och en neutral soptunna på samma avstånd från gångstråket valde en övervägande majoritet att använda den mer iögonfallande.
Pelle Svanslös, Skräpkören och andra kreativa grepp
Det handlar om att gå den lilla extra milen – vad får någon att intressera sig för sopkärlen och att över huvud taget aktivera sig? Det är jättesvårt att ändra beteenden, men genom att göra soptunnorna så attraktiva som möjligt kan vi påverka, säger Widebeck.
En av de mest uppmärksammade satsningarna i Uppsala är skräpkören. Idén föddes ur kommunens starka körtradition och har blivit en uppskattad insats, särskilt bland barn som reagerar och engagerar sig. Barn tycker det är roligt och de reagerar direkt när de ser oss sjunga om skräp, berättar Widebeck.
Egen regi ger större engagemang
Uppsala kommun sköter renhållningen i egen regi, med ett team på ca 30 personer som dagligen tömmer, plockar och håller rent. Dessutom arbetar stadsvärdar, som är en del av arbetsmarknadsåtgärder, med att hålla stadsmiljön ren.
Initiativet till ”Gula vågen” föddes ur vårt eget arbete på renhållningen, vi fick gehör från ledningen och sedan dess har Gula vågen bara vuxit. Att se något växa från en idé till en konkret och framgångsrik satsning skapar en stolthet och en vilja att fortsätta utveckla nya lösningar, säger Widebeck.
Bild: Stadsbyggnadsförvaltningen Uppsala / Rena Nyheter
Vad kostar nedskräpning?
Nedskräpning är inte bara ett estetiskt problem, det är också en stor ekonomisk utgift för kommunerna. Att tömma en soptunna är en planerad kostnad, medan att städa upp skräp från marken är en oväntad och onödigt dyr utgift. Det är mer kostnadseffektivt att förebygga nedskräpning genom rätt utformade soptunnor och kommunikation än att skicka ut personal för att plocka skräp.
“Det handlar om att lyfta stoltheten hos renhållarna och visa hur avgörande deras arbete är. När sopstrejker har inträffat i andra länder, som i Frankrike, har vi sett hur snabbt allt faller samman när sopor inte längre töms. Det påminner oss om att utan renhållarnas dagliga arbete skulle vi snabbt märka konsekvenserna,”
Att hålla staden ren genom välplacerade kärl och beteendestyrande design är betydligt mer kostnadseffektivt än att behöva plocka upp skräp från gator och parker,” förklarar hon.
Bild: Stadsbyggnadsförvaltningen Uppsala / Rena Nyheter
Trygghet och utmaningar i stadsmiljön
En ren stad är en trygg stad, men som många andra kommuner brottas Uppsala med problem som klotter, burkletning och illegal affischering.
“Vi måste hålla det under uppsyn hela tiden. Det går fort, det är svårt – mycket klisterlappar, mycket skadegörelse. Men vi har sett att designade sopkärl taggas och vandaliseras i betydligt mindre utsträckning än neutrala kärl”
Genom att arbeta med både funktion och estetik i utformningen av avfallslösningar kan både nedskräpning och skadegörelse minska samtidigt som stadsmiljön blir mer trivsam.
Fem tips för en renare stad
- Använd soptunnorna som en kreativ yta – Skapa en design som sticker ut och fångar intresse.
- Placera soptunnorna synligt och tillgängligt – En vackert designad tunna används mer än en dold.
- Gör det roligt och meningsfullt att slänga skräp rätt – Engagera invånarna genom incitament och belöningssystem.
- Lyft fram renhållningspersonalens viktiga arbete – Utan dem skulle staden snabbt förfalla, och deras insats behöver synliggöras.
- Tänk långsiktigt och involvera fler aktörer – Företag, föreningar och invånare kan bidra till en renare stad genom dialog och gemensamma insatser.
Slutsats: När kreativitet förändrar beteenden
För att långsiktigt förändra människors beteende måste det vara intressant och engagerande att göra rätt. Uppsala Kommun har visat att genom att kombinera kreativitet, visuella signaler och positiva incitament tar fler ansvar för sin omgivning. När skräpplockning blir en del av en rolig och inspirerande process ökar chansen att människor faktiskt gör det – inte för att de måste, utan för att de vill.
Tack till Ka Widebeck och kollegorna på renhållningen i Uppsala Kommun, ni gör ett fantastiskt jobb och tack för att ni delade med er av era tips!
