I januari 2026 infördes en ny lag som innebär att det ska gå att källsortera avfall såsom plast, papper i offentlig miljö och på allmänna platser.
Det är kommunernas ansvar att erbjuda möjlighet till källsortering där människor rör sig, vistas och slänger skräp, till exempel i parker, på torg och platser större än 2000 kvm.
Sedan de nya kraven blev aktuella har vi haft många dialoger med verksamheter och kommuner runt om i landet om hur sorteringspunkter kan planeras, placeras och fungera i praktiken.
Samtalen har gett oss värdefulla insikter i vilka frågor som återkommer, vilka lösningar som testas och vilka lärdomar som kan vara värdefulla att dela vidare.
Denna artikel bygger på intervjuer om källsortering med gatuingenjörer och renhållningsansvariga i svenska kommuner som arbetar aktivt med källsortering och insamling av förpackningsavfall i offentlig miljö.
Deras erfarenheter visar att det inte handlar om en punktinsats utan om ett långsiktigt och metodiskt arbetssätt som innebär placering, beteende, drift och uppföljning.
1. Var, när och hur uppstår avfallet?
Det nya lagkravet gäller platser där betydande mängder avfall uppstår, ofta handlar det om platser där människor rör sig, äter eller stannar en stund, tex: torg, parker, badplatser, lekplatser och busstorg.
För att koll på exakt var skräpet uppstår och var det behövs källsortering, finns flera möjliga tillvägagångssätt:
- skräpmätningar
- testa tillfälliga sorteringsstationer under en period för att se hur de används.
- verktyg för att analysera fyllnadsgrad och användning över tid.
Vi ser att många kommuner testar sig fram och ser placeringen som en pågående process.
Avfallsstationer flyttas mellan olika lägen, fraktioner utvärderas och placeringen anpassas inför perioder när trycket på en plats ökar, speciellt inför högsäsonger. En park eller badplats kan ha helt andra avfallsmängder i juli än i februari.
Att identifiera var avfallet uppstår handlar om att förstå när, hur och varför avfallet uppstår och låta den kunskapen styra var sorteringspunkterna gör mest nytta.
Vill du veta mer om hur avfallsstationer kan bidra till bättre källsortering?
Läs vår artikel om smart källsortering i offentlig miljö
2. Vilka fraktioner behövs?
Olika platser genererar olika typer av avfall. På en badplats dominerar ofta dryckesförpackningar och glasspapper. Vid en pendlingsnod kan det handla mer om take-away-förpackningar.
I parker där människor vistas längre tid uppstår ofta en större variation av avfall.
Många kommuner väljer att även inkludera restavfall, trots att det inte är ett lagkrav. Det minskar risken att skräp hamnar på marken eller i fel kärl.
De fraktioner som finnas på plats är:
- plastförpackningar
- metall
- pappersförpackningar
- färgat glas
- ofärgat glas
När rätt fraktioner finns på rätt plats ökar chansen att materialet faktiskt sorteras och kan återvinnas.
Vill du läsa mer om källsortering läs gärna Källsortera i parker – det borde vara lätt att göra rätt.
3. Bedömningsstöd för placering
En av de absolut vanligaste frågorna vi får är var sorteringsstationerna ska placeras.
Ett riktigt bra tips för att lyckas med källsortering i offentlig miljö kom från en renhållningsansvarig som berättade hur de har tagit fram ett bedömningsstöd, ett verktyg som hjälper förvaltningar att avgöra vilken typ av sorteringspunkt som behövs på olika platser.
Förvaltningen började arbetet med en genomgång av placeringen av flerfraktionskärl i stadskärnan och en analys av hur olika platser används i praktiken.
Nästa steg blev att ta fram en gemensam bedömningsmodell som ska fungera som stöd för parkansvariga och andra som arbetar med offentlig miljö. Tanken är att skapa ett mer systematiskt sätt att avgöra vilken typ av sorteringspunkt som passar på olika platser.
Bedömningsstödet tar bland annat hänsyn till:
- parkens typ, till exempel stadspark, lekpark eller naturområde
- besöksflöden
- typiska skräpmängder
- närliggande funktioner som serveringar eller aktiviteter Umeå kommun
Syftet är att skapa ett mer faktabaserat och enhetligt arbetssätt. Renhållning i offentlig miljö är ett levande system som förändras i takt med att staden utvecklas. Det kan räcka med att en ny lekpark eller vistelseyta tillkommer för att ett område plötsligt ska få helt nya besöksmönster. Umeå kommun
Genom att arbeta med ett gemensamt bedömningsstöd blir det lättare att skapa en mer likvärdig standard i hela kommunen, så att invånare vet var de kan förvänta sig att kunna sortera sitt avfall.
4. Hur får ni drift, logistik och uppföljning att fungera?
När sorteringsstationer väl är på plats behöver hela systemet fungera i vardagen.
I kommuner som redan arbetar med flerfraktionskärl är insamlingen ofta integrerad i den ordinarie driften.
Ett vanligt arbetsflöde ser ut så här:
- invånare sorterar avfallet direkt vid stationen
- driftpersonal samlar in avfallet
- materialet transporteras till en uppsamlingsplats
- fraktionerna samlas i containrar
- materialet vägs och rapporteras
Genom att väga materialet kan kommunen följa hur olika avfallsfraktioner utvecklas över tid.
Det gör det också möjligt att arbeta mer datadrivet med avfallshanteringen och justera placeringar, kapacitet och tömningsintervall.
5. Hur gör vi det lätt att källsortera rätt?
I slutändan handlar det om invånarnas beteende om systemet fungerar. Utformningen av sorteringsstationer spelar därför stor roll. Stationerna behöver vara:
- tydliga
- lättillgängliga
- intuitiva att använda
Flera kommuner arbetar aktivt med nudging, där design och kommunikation används för att göra det lättare att göra rätt.
Ett exempel är Strängnäs kommun skapar mötesplatser som engagerar där papperskorgar används som ett verktyg för att väcka engagemang kring hållbarhetsfrågor.
Kommunen har bland annat involverat förskolor i designprojekt för att skapa en relation till papperskorgarna och göra dem mer synliga i stadsmiljön.
Även kreativ kommunikation kan spela stor roll. I vissa städer används kampanjer, samarbeten med föreningar och olika aktiviteter för att öka medvetenheten kring nedskräpning och skapa engagemang hos invånarna.
I Randers i Danmark används papperskorgar för att lyfta stadens historia och kultur, ett sätt att skapa stolthet kring den offentliga miljön och samtidigt påverka beteenden.
När avfallstationerna är är tydliga, synliga och lätta att förstå ökar också chansen att invånare använder dem rätt.
Avslutning
Källsortering i offentlig miljö är ett arbete som utvecklas över tid. Kommuner som kommit långt beskriver processen som iterativ där placeringar testas, data följs upp och lösningar justeras i takt med hur stadsmiljön används.
När hushållsnära insamling blir standard i Sverige från 2027 kommer också förväntningarna på sortering i stadsmiljön att öka. Därför väljer många kommuner att börja testa och bygga upp infrastrukturen redan idag.
